”Vilken överraskning! Jag trodde det här var en stillsam roman, men luften vibrerar av spänning och varje ord som sägs betyder något och riskerar att riva upp sår. Romanen är väl värd alla fina recensioner den fått!”
”Det är förtvivlat vackert, och en väldigt stark debut.” GP
Kolla alla fina recensioner:
”Aldrig har det väl varit tydligare att en viss sorts smärta och en viss sorts kärlek hör ihop.” Expressen
”En roman i koncentrerat format, kontrollerat genomförd och med starkt språk.” Arbetarbladet
”En innerlig roman som sätter sig i magen och som lämnar spår. Detta är Ella-Maria Nuttis debutbok, skriven med bravur.” NSD
Om boken:
En mamma i Gällivare och en dotter som flyttat till Stockholm, men med ett mentalt avstånd mellan dem som är ännu längre och som ständigt växer. Det har alltid varit de två, men som ensamstående mamma har Agneta fått ta många fajter. Hon tycker också att dottern Tilda har förändrats sedan hon flyttade till Stockholm, blivit lite fin i kanten nu när hon börjat plugga juridik. Hon har också lagt sig till med nya vanor som att dricka kaffe med mjölk och plötsligt gå runt i vita skjortor.
Nu har mamman något som hon måste säga till sin dotter, något som inte kan vänta. När hon har samlat mod för att ringa upp och berätta, hör hon sig själv istället säga något helt annat, nämligen att hon kommer ner för att hälsa på henne i Stockholm. Under en vecka återförenas de. Båda är livrädda för att prata med varandra och höra den andres svar. Allt riskerar att misstolkas och öppna gamla sår eller bli oavsiktliga el avsiktliga pikar. Kan de få sagt det de vill, och behöver, säga?
