Jag skriver över ditt ansikte
Kerstin
"Hennes mamma hade ett enormt bekräftelsebehov, en sorts narcissism som Anna-Karin kände av redan som barn. Ibland buttert avundsjuk, ibland kategoriserande som att du är den intelligenta dottern och din syster är den vackra. Kan deras relation landa i ett slags försoning, innan det är för sent?"
Familjehemligheter och en komplicerad mor-dotter-relation!
Du säger: ”Vad heter din mor nu igen?” Jag svarar: ”Det är ju du. Du är min mor.”
Anna-Karins mamma växte upp i norra Hälsingland. Hon var äldst av nio syskon och fick sköta både småsyskon och hushållssysslor. Som femtonåring flyttade hon till Stockholm och det är livshungern och kunskapstörsten och kanske också revanschlusten som driver henne framåt och uppåt på samhällsstegen. Hon har gått sex år i folkskola men lyckas studera sig genom årskurserna hemma vid köksbordet för att slutligen bli läkare. Parallellt under de här åren är hon också hemmafru med småbarn, och arbetar kvällstid som kassörska för att dryga ut hushållskassan.
Författaren Anna-Karin Palms utlämnande bok om sin mamma är en stark och berörande skildring av ett kvinnoöde, men också av en familj som förändras i dödens närhet. Hon lyckas också sätta ord på känslor som skaver och knepiga situationer som kan uppstå i nära relationer. Här finns även stor kärlek och hopp om försoning, i elfte timmen …
