"Två skolelever hittas strypta på den anrika internatskolans område. Polisen misstänker en utomstående person som är häktad i sin frånvaro. Men en viskning i skolans korridorer säger att det finns mer, ett samband mellan morden och kulturen på skolan ... En sträckläsningsbok som kommer hålla dig vaken till sent på natten!"
Om boken:
Nollningen har alltid haft en stark tradition på internatskolan Axelsons. Det kallas kamratuppfostran och är något man inte talar högt om. Men när två 16-åriga elever hittas mördade i en husvagn nära skolan är det fler som tänker: Nåddes gränsen till slut, efter ett århundrade av groteska invigningsriter? En av dem är journalisten Ida Rossi. Hon vet allt om förnedringen, våldet och skräcken som hör till. Hon har själv varit elev på Axelsons, och återvänder nu för att göra ett grävande reportage om de mördade pojkarna. Att komma tillbaka väcker många jobbiga minnen till liv, men det här blir hennes chans att skriva något riktigt bra och ta sig ur svackan som hon varit fast i under ett par år.
Den slottslika skolbyggnaden ligger i en sagolikt vacker park omgiven av doftande popplar som växer så tätt att granskogens trädtoppar bara skymtar ovanför dem. De som lever i det lilla samhället utanför skolan är inte lika välbeställda, där sysslar folk snarare med hembränning, fortkörning och tjuvjakt än lerduveskytte och hemliga ordenssällskap.
Skolans ledning är tydlig från början – Ida är inte välkommen där och skolans rykte får under inga omständigheter smutsas ner. Polisen misstänker att mördaren är en inhyrd polsk målare. Han bodde i husvagnen där kropparna hittades men har inte synts till och ingen vet vart han kan ha tagit vägen. Ida förklarar för rektorn att ju mer hjälp hon kan få, desto snabbare blir de av med henne. Tystnadskulturen är stark och medan de flesta tiger som muren, tar andra kontakt och avslöjar hemligheter för henne. Frågan är bara – vem kan hon egentligen lita på?
