"Det är inte huset som Gud glömde, men det är ett hus med ett förflutet som fortsätter att ge ekon in i nutiden. Genom ett halvt sekel får vi följa syskonen Maeve och Danny som växer upp i Det holländska huset ..."
Rikt, mångbottnat och känslomässigt laddat till tusen.
Danny växer upp med sin pappa Cyril Conroy och systern Maeve i det överdådigt lyxiga holländska huset. Pappan brukar säga att det enda sättet att verkligen förstå värdet av pengar är att själv ha varit fattig. Att veta vad det innebär att vara hungrig men inte ha råd med mat.
Danny är bara tolv år och har haft det gott ställt hela livet, så hur ska han veta hur det är att inte ha pengar? Däremot är han väldigt medveten om att en dag är det hans tur att ta över familjens enorma fastighetsimperium som pappan byggt upp genom en kombination av tur och skicklighet. Men frågan är – har Danny vad som krävs för att ta över en dag?
Cyril Conroy kommer själv från enkla förhållanden och vantrivs i strama kontorsmiljöer. Däremot skiner han upp som en sol varje gång han får laga något som var trasigt eller baxa sig uppför en stege med sitt krigsskadade ben och rätta till lösa takplattor hos någon av sina hyresgäster. Nu är han så förmögen att han egentligen inte behöver göra den sortens arbete själv, men han vill lära sin son allt han kan och rusta honom inför framtiden.
Dannys och Maeves mamma trivdes aldrig i huset och lämnade familjen när barnen var små. När den unga Andrea plötsligt kliver in och blir barnens styvmor förändras allt. Hon har med sig två egna barn in i äktenskapet och pappan hamnar ofta i kläm när det uppstår mindre och större konflikter.
När pappan dör ser Andrea sin chans att bli av med Danny och Maeve en gång för alla. Syskonen håller ihop och Maeve gör stora uppoffringar i sitt eget liv för sin älskade lillebrors skull, något som för med sig både negativa och positiva konsekvenser. Banden till Det holländska huset är starka och leder dem alltid tillbaka dit ...
